Logo

2009-9482

Vid besök i sin sommarfastighet den 16-17 maj 2009 upptäckte K att huset var strömlöst. Den 18 maj kontaktade K elnätsföretaget angående detta. Den 26 maj åtgärdade elnätsföretaget felet. Senare visade det sig att K varit strömlös sedan den 23 april. Oenighet uppstod mellan parterna gällande från vilken tidpunkt K:s lagstadgade rätt till avbrottsersättning skulle räknas. Enligt K borde avbrottsersättningen i första hand räknas från den 23 april när avbrottet började och i andra hand från den 18 maj när K kontaktade elnätsföretaget.

Enligt elnätsföretaget borde avbrottsersättningen räknas från det att elnätsföretaget fick kännedom om avbrottet, vilket var den 26 maj.

Nämnden konstaterade att rätten till avbrottsersättning och beräkningen av den period som skall läggas till grund för ersättningens storlek inte är beroende av att elanvändaren anmäler avbrottet till elnätsföretaget, utan ersättningens storlek skall bestämmas enbart utifrån avbrottsperiodens längd. I det aktuella fallet skulle ersättningen räknas från den 23 april – 26 maj. En av nämndens ledamöter var dock skiljaktig. Denne konstaterade att det kan finnas situationer när elnätsföretaget är beroende av information om avbrottet från kunden för att få relevant kännedom om avbrottet och för att kunna påbörja arbetet med att åtgärda felet, t.ex. i det aktuella fallet när avbrottet berodde på andra omständigheter än avbrott i överföringen på elnätsföretagets nät (i det aktuella fallet fanns felet i K:s mätare). Enligt den skiljaktige borde starttidpunkten för avbrottet, för beräkningen av ersättningens storlek, i det aktuella fallet bestämmas till den tidpunkt när den första informationen om avbrottet kom elnätsföretaget tillhanda, dvs den 18 maj.

Beslut: Bifall