Gemensamma elavtal – vad innebär det?

Vid ett gemensamt elavtal tecknar fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen ett enda elavtal för hela fastigheten. Du som boende betalar sedan för din elförbrukning via hyran eller månadsavgiften, ofta som en schablonkostnad eller baserat på individuell mätning om sådan finns.

Det enskilda hushållet har med andra ord inte ett eget nät- och elavtal. Fastighetsägaren eller föreningen är den som står för abonnemanget på elnätet och är också den som kan ingå elhandelsavtal för att köpa el.

Det är alltid den som står på elnätsabonnemanget som är juridiskt ansvarig för både elnäts- och elhandelsavtalet.

Vid kollektivmätning är det fastighetsägaren eller föreningen som är kund hos elhandelsföretaget. Som boende har du därför ingen direkt avtalsrelation med elbolaget. Det innebär också att du inte har ångerrätt eller möjlighet att byta elavtal på egen hand. Om du har klagomål ska du därför vända dig till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. 

Viktigt att tänka på:

• Fråga hur elen mäts och debiteras.
• Be om insyn i avtalsvillkor och elpris.
• Kontrollera om du kan påverka beslutet i föreningen.

Om elen ingår i hyran eller avgiften, räknas det enskilda hushållet inte längre som elkund och du omfattas inte av konsumentskyddet som gäller vid individuella elavtal. Som enskilt hushåll förlorar du därför den lagstadgade rätten att byta elhandlare, möjligheten till ersättning och skadestånd vid elavbrott, samt den avtalsreglerade rätten att få elmätaren kontrollerad om du misstänker att den mäter fel.

En fastighetsägare eller bostadsrättsförening räknas som näringsidkare och har i de allmänna avtalsvillkoren inte samma rättigheter som du har som enskild hushållskund och konsument.

Eftersom elkostnaden debiteras av din hyresvärd eller föreningen gäller inte ellagen och de allmänna avtalsvillkoren. Detta kan exempelvis innebära att elfakturan inte nödvändigtvis måste baseras på faktisk förbrukning. Hur elfakturan ska tas fram (pris etc.) bör framgå av avtalet mellan dig och den som fakturerar. Det är alltid viktigt att läsa villkoren då priser och rättigheter regleras där.

Om du är missnöjd med hur du faktureras behöver du kontakta hyresvärden eller föreningen med eventuella klagomål. Vi rekommenderar att du skriftligen ställer dina frågor och krav eftersom du kan behöva underlag som bevis vid en eventuell tvist.

Som kund hos ett elnätsföretag skyddas du av rättigheter i lag och avtalsvillkor. Vid kollektivmätning kan motsvarande bestämmelser regleras i hyresvillkoren, bostadsrättsföreningens stadgar eller liknande.

Vanliga skadeståndsrättsliga regler i skadeståndslagen går att tillämpa, förutsatt att du kan visa att skadan uppkommit på grund av vårdslöshet.

Kollektivmätning kan innebära lägre totala kostnader om nät- och elkostnaderna minskar och kostnaden för den egna administrationen blir låg. Eftersom nätavgifterna varierar mellan olika nätområden kan kostnaderna vara olika beroende på var fastigheten är belägen.

Kortfattat kan ett gemensamt elevtal innebära både fördelar och risker. 

Fördelar

• Lägre pris per kilowattimme: Större volymer kan ge bättre förhandlingsläge.
• Enklare för boende: Du slipper själv välja elavtal och elhandelsföretag.
• Mindre administration: Fakturering och kontakt med elbolag hanteras centralt.

Risker

• Ingen valfrihet: Du kan inte själv välja elhandelsföretag eller avtalsform.
• Svårt att påverka priset: Du är beroende av föreningens eller fastighetsägarens val.
• Otydlig kostnadsfördelning: Om elen inte mäts individuellt kan det upplevas otydligt vad som gäller.

För att få mer vägledning i frågor som gäller mellan dig och din hyresvärd kan du vända dig till Hyresgästföreningen.

Du kan även vända dig till Hyresnämnden för att få din tvist prövad. Hyresnämnden fattar opartiska beslut i frågor som rör bostäder, lokaler och arrenden samt medlar i tvister. Läs mer om Hyresnämnden här.

Om du och hyresvärden inte kommer överens så kan du i vissa fall även vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för att få tvisten prövad.