Energiskatt - skattesatser och kostnader

Energiskatt är en statlig skatt som tas ut för varje kilowattimme (kWh) el som används.

Sedan 2018 betalas energiskatten via elnätsfakturan. Tidigare betalades energiskatten via elhandelsfakturan.

För de flesta elanvändare i Sverige gäller samma energiskatt. Vissa kommuner omfattas dock av regler om reducerad energiskatt.

Energiskatten sänkes från och med 1 januari 2026 till 36 öre per kWh exklusive moms, vilket motsvarar 45,0 öre per kWh med moms.

Sänkningen motsvarar 9,875 öre per kWh (inklusive moms) då energiskatten 2025 var 54,875 öre per kWh (inklusive moms). Denna skattesats gäller för de flesta kunder i Sverige. För konsumenter med reducerad energiskatt motsvarar energiskatten 33 öre per kWh (inklusive moms) under 2025.

» Se vilka kommuner som har reducerad energiskatt

Lägenheter som förbrukar 2 000 kWh per år 
Den årliga kostnaden för energiskatt har ökat med drygt 390 kronor från 2011 fram till och med 2025. År 2025 så betalar konsumenter med en årlig förbrukning på 2 000 kWh ungefär 1 098 kronor i energiskatt (858 kronor för hushåll med reducerad energiskatt). 

Småhus utan eluppvärmning som förbrukar 5 000 kWh per år
Den årliga kostnaden för energiskatt har ökat med ungefär 975 kronor från 2011 fram till och med 2025. År 2025 så betalar konsumenter med en årlig förbrukning på 5 000 kWh ungefär 2 744 kronor i energiskatt (2144 kronor för hushåll med reducerad energiskatt).

Eluppvärmd villa som förbrukar 20 000 kWh per år
Den årliga kostnaden för energiskatt har ökat med drygt 3 900 kronor från 2011 fram till och med 2025. År 2025 så betalar konsumenter med en årlig förbrukning på 20 000 per kWh ungefär 10 975 kronor i energiskatt (8 575 kronor för hushåll med reducerad energiskatt).

Grön skatteväxling innebär att skatten höjs inom områden som innebär miljöförstörande utsläpp och sänks på sådant som är samhällsnyttigt. Skattetrycket ska alltså inte öka vid skatteväxling eftersom en skatt höjs och en annan sänks. Syftet med grön skatteväxling är både att styra samhället mot hållbarhet och se till att ”utsläppare” betalar för den miljöskada de orsakar. Man kan säga att det är en form av prissättning av miljöförstöring.

Fram till slutet av 70-talet var skattesatserna i energibeskattningen låga. Därefter har skatterna höjts kraftigt bland annat för att främja energihushållning. Under senare år har den miljöstyrande effekten av skatterna på energi betonats allt mer.

1990 års skattereform innebar en förstärkning av miljöprofilen genom förändringar av såväl mervärdesskatten som energiskatterna. Reformen baserades på betänkandena Reformerad mervärdeskatt (SOU 1989:35), Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och Sätt värde på miljön!. Genom skattereformen blev i stort sett hela energiområdet momspliktigt. Den allmänna energiskatten fick en ny miljöprofil genom omvandlingen av en del av energiskatten till koldioxidskatt.

Utvärderingar av ekonomiska styrmedel görs för att klargöra huruvida införda styrmedel i praktiken är mer kostnadseffektiva än en alternativ reglering. Ett exempel är Ds 1994:33 "Så fungerar miljöskatter". Denna studie visar att miljöskatternas styreffekt oftast varit god och att de administrativa kostnaderna varit låga.

De senaste förändringarna av energiskatten är till stora delar en konsekvens av den ramöverenskommelse om energi som beslutats av riksdagen. Ramöverenskommelsen anses av många som viktig eftersom den ger en långsiktig övergripande målsättning för energisystemens utveckling och möjliggör därigenom planering och anpassning. I överenskommelsen anges att de övergripande målen är att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.

Energiskatten år 2011 var 35,38 öre per kWh (inklusive moms). I jämförelse med årets skattesats på 45,0 öre per kWh (inklusive moms) så innebär det att energiskatten under de senaste 15 åren har ökat med cirka 9,62 öre per kWh.